So that was christmas?

Nej, är man en dålig bloggare får man väl inga julklappar. Nåväl, det är helt i sin ordning. Jag skulle inte ha några. Men ändå låg det te och choklad i strumpan på julaftons morgon och mamma och pappa skickade två trisslotter.

Jag har inte gjort så mycket de här dagarna. Tagit det lugnt, faktiskt. Undvikit att plugga. Har kört fast nåt så elakt. Men det får lösa sig. Jag orkar inte stressa upp mig över det. Har hunnit se en hel del film så det har blivit prio på kulturbloggen istället.

Jag bryr mig inte speciellt mycket om jul. Det är mitt beslut, jag trivs med det. Ändå blir jag lite besviken varje år när jag minns hur speciell julen var när jag var liten och hur meningslös den känns nu. Men det är väl bara att vänja sig för jag tror knappast att det kommer att ändra sig. Och det kunde ju vara värre. I-landsproblem. Efter en snabb koll i kalendern har jag konstaterat att 2012 kanske kan vara bra för att fira jul i Gävle för första gången sedan jag flyttade till västkusten. Då ligger julafton på en måndag. Kanske blir det mer julstämmning då. Jul i morfars hus. Och då ska jag äntligen ta och gå på den där midnattsmässan i Gamla Gefle som jag alltid velat gå på men aldrig gjort. (och i bakhuvudet gnager det: två år.... finns morfar kvar då?)

Nu är K ute på utflykt med kameran. Jag har ingen lust att gå ut i 17 minus så jag sitter hemma och tar det lugnt. Kanske borde ta en dusch, dock... Sedan ska vi till K's föräldrar och hjälpa dem äta upp cheesecaken från julafton. Jag offrar mig så gärna.