Jag kan inte förneka det längre. Sommaren är nästan slut. Imorgon är det september. Smaka på det. September. Höst. Och vart tog sommaren vägen? Som vanligt så blev den inte alls som jag hade tänkt mig. Jag minns när jag var liten, när ett sommarlov var en evighet. Nu är sommaren två minuter lång och blinkar man så är den borta. Det var bättre förr, enklare förr.
Helgen har varit bra. Vi bjöd hem K's föräldrar på trerättersmiddag i lördags som tack för att de betalade vår hyrbil på semestern. Maten blev fantastisk och vi hade hur trevligt som helst. Det är skönt att jag dragit en vinstlott i svärförälderslotteriet. Söndagen spenderades i soffan.
Torsdagen har jag ju glömt berätta om! Jag var på AW på Liseberg med mitt gäng! Vi femkampade. Jag är inget fan alls av dylika aktiviteter men böjde mig för den allmänna viljan och det var nog bra för vi hade grymt kul! Jag kom sist, jag är alltså sämst på nästan allt. Men jag var bra på att kasta sill....
Annars upptas mitt liv med att försöka planera... ja, mitt liv, helt enkelt. Just nu klurar jag på om jag ska skriva högskoleprovet, kanske. Och börja på gym. Försöka ta tag i saker. Komma på vem det är jag vill vara, vad jag vill göra, vad jag vill uppnå. Det är det jag kommer att sysselsätta mig med i höst, när mörkret och kylan kryper närmare i sällskap av arbetslösheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar