Men vänta nu ett tag...

Denna försökte jag posta under eftermiddagen. Det gick tydligen inte. Jag kände att jag måste dela med mig av denna lilla "gobit" har nästlat sig in i min hjärna och spelar sig själv gång på gång på gång...

Lyssna och njut. Igen och igen och igen.

Nu thang

Inga kommentarer.

Vad försöker du säga mig?

Nu har jag två gånger på mycket kort tid drömt att jag haft barn. Först var det en liten flicka, inatt var det en lite större pojke. Flickan satt jag ute med och jag kom på att jag kanske skulle berätta för folk att hon hade kommit? Hon måste alltså bara ha varit någon dag gammal. Så jag tog fram mobilen och försökte ta en bild av oss men det blev så dåligt så jag sket i det.
Inatt hade jag en något större, men fortfarande liten, pojke. Jag bytte blöja på honom och tyckte det var rätt otrevligt. Och båda drömmarna har genomsyrats av en känsla av "jaha?". Jag var sjukt oimponerad av hela grejen.

Sedan vaknade jag och haft denna på hjärnan.


Förresten säger Honey att drömmar om barn representerar förändring. Och det är ju bra!

Oh Myles

Myles, Myles, oh Myles!

Jag lyssnar på Starlight med Slash och Myles Kennedy och har gåshud. Slash är jag neutral till. Men Myles... Jag såg Alter Bridge (där Myles vanligtvis hör hemma) live i november och gav dem tveklöst högsta betyg.

Jag hittar tyvärr ingen video med denna låt och acceptabel bild- och ljudkvalitet men Starlight finns på Spotify.

Ni kan få en låt med Alter Bridge istället. Den här mannen har en sån otrolig röst att jag blir mållös. Amazing.

Underbara lördag

Jag vaknade vid 7, utvilad. Låg kvar, sträckte på mig. Lyssnade på K som duschade. Släppte in katten i sovrummet och gosade lite. Gick upp vid 8. Slog på TVn, pillade med datorn. K åkte strax efter 8:30 och då gjorde jag frukost. Yoghurt med banan och nötter, kaffe, juice, äggmacka. Slökollade på Grammy Awads och fick höra detta fantastiska. Mumford & Sons och Bob Dylan som jag redan älskar och The Avett Brothers som jag aldrig hört talas om men gillade skarpt.

Sedan tog jag en promenad till centrum. Jag skulle köpa en födelsedagspresent åt en vän som bjuder till fest ikväll. Det gjorde jag. Jag köpte dock en kjol till mig själv också. Fantastiskt snygg, till bra pris och den satt bra trots att den var minst en storlek mindre än vad jag brukar ha.

När jag kom hem duschade jag och skrubbade och smorde min flagande kropp. Jag upptäckte att fantastiska Great Big Sea släppte ett nytt album i somras, hoppla, det hade jag ingen aning om! Vägde mig gjorde jag också, och fick riktigt fina siffror, trots den stora frukosten.

Och nu sitter jag här, och lyssnar på musik och spelar lite spel. K kom nyss hem och nu står han och lagar mat. Han hade sett en kyrka till salu. 2,3 miljoner, som hittat. Jag vet dock inte vad man ska använda den till. Det kanske är tur att mina impulsshoppingar handlar om 200 kr och inte några miljoner.

Jag har också bokat två konsertbiljetter och en spahelg.

Herregud, vilken bra dag det här är!

Watch Over You

Efter onsdagens spelning med fantastiska Alter Bridge har denna låt inte velat lämna mitt huvud. Det är helt ok för den är väldigt vacker. Redan på skiva är den vacker men live, avskalat akustisk och med bara Myles Kennedys gitarr och hans starka, underbara röst, är den för mig fullkomligt heart breaking.

Hårdrocksballader kan vara trista, sliskiga, de där låtarna som banden har med bara för att det ska komma tjejer på spelningarna (som Tobias Sammet sa om Save Me. Jag tror han skojade lite). De kan också vara så här. Mjuka, sorgsna, innerliga och vackra. Love it.

In my mind

I min hjärna snurrar för tillfället fyra låtar:

U2 - Lemon
Alter Bridge - Coming Home
Danko Jones - Had Enough
The Beatles - Norwegian Wood

De flesta är ganska begripliga.

Ett lösenord på jobbet är relaterat till Lemon. Jag håller på och lyssnar in mig på Alter Bridge inför spelningen nästa vecka. Jag såg Danko live nyligen.

Men varför Norwegian Wood....??

Tack men nej tack

Idag lär jag mig nya saker. Jag har lyssnat så smått på Blackmore's Night utan att veta att det är en duett mellan en gammal medlem från Deep Purple (Blackmore) och hans fru (Night). Jag vet dock inte om jag kommer att lyssna något mer, för någonstans har det slagit slint i huvudet på dem och de har gjort en variant på Nordmans "Vandraren". Hade jag kunnat glömma Nordman så hade det kanske funkat men nu minns jag Håkan Hemlig och han-vad-han-nu-hette-med-nyckelharpan all too well.

Make me happy....

Vad gör man när livet suger så smått och inget går som man vill? Det är därför man har sin guilty pleasure. Det här är min.

På mitt golv bland skärvor och glas

Denna gjorde mig lite ledsen i morse och det höll i sig hela dagen. Så vacker. Han kan verkligen uttrycka sorg, saknad och ånger, den där Thåström.

Single ladies

Jävla låtjävel att fastna! Jag är inget fan av Beyonce eller musikstilen men denna lilla rackans låt sitter fast i min hjärna sedan minst en vecka. Tack för den, Glee.

Efter förbandet

Igår gjorde jag nåt jag aldrig gjort förut. Jag gick på en spelning och gick hem efter förbandet. Det råkar nämligen vara så att jag känner en i bandet och han fixade in mig gratis. Det tyckte jag var kul! Hade aldrig hört bandet innan heller så det var spännande.
Tyvärr tror jag inte det var så lyckat då de hade problem med ljudet och publiken. Eller publiken... vilken publik? När man kan räkna handparen som applåderar genom att lyssna på ljudet så är det illa. Jag pratade med biljettjejen på vägen ut och hon uppskattade att det var 15 pers där! Helt sjukt. Jag har aldrig varit med om så lite folk på Sticky!

Jag lyssnade i alla fall på P.D., snackade lite med Deputy Mike och sen åkte jag hem igen så det blev en ganska lugn kväll. Jag hoppas jag får fler chanser att se dem, med lite bättre omständigheter.

(Min kompis är inte med i videon men tänk er en skallig kille med gitarr på vänsterkanten :))

Nästan klart

Två till på avdelningen har slutat idag. Det betyder att vi är fyra konsulter kvar. Fyra. Vi har varit nånstans runt 15. Det känns helt absurt att de är bort, det känns absurt att jag är kvar. Men kvar är jag och det är jag tacksam för, även om fikarasterna inte varit speciellt roliga sen i september. Det kunde vara värre.

I övrigt har dagen artat sig hyfsat. Jag har hört ifrån en vän som varit out of touch alldeles för länge (så länge att jag blivit sur, tänka sig) men jag tror vi ska kunna hitta tillbaka.

Nu är det inte så långt kvar innan jag, Annanas och Honey låser in oss på damernas, fixar sminket och sen drar vi till stadens pub- och porrgatan där vår Kaiser möter oss och sen är det ljuva skratt och kalla öl kvällen igenom.

The party is ON!

Män än från Mars...

... och min sambo är från Planet Paprika.

En toppenhelg!

Så där, då var den helgen över. Alldeles för snabbt, som vanligt.

I fredags kom A hem till oss på mat och öl. Det var jättehärligt att träffa henne igen, det var alldeles för länge sen sist. Vi fick också tillbaka bilen, efter tre hela veckor på verkstaden.

Lördagen började på Liseberg! Det var jättekul, trots att vi spenderade mycket mer tid med köande än åkande. Evert Taubes värld, Lisebergsbanan, Flume-Ride, Balder, Balder igen (holy shit, det var helt fantastiskt), Kållerado och så avslutade vi tre tjejer med att åka Kaffekopparna, med en noga upplagd strategi. Helt grymt! Sen kom K och vi gick och åt. Inte lika kul, over priced fajita. Efter det traskade K och jag till Lorensbergsteatern för att se Stephen Lynch. Och jävlar i min lilla låda vilken show! Det var till och med bättre än förra gången vi såg honom och nu när jag vet att han är så grym så skulle jag lätt betala dubbla priset nästa gång! Det faktum att det bara var en show (sist var det tre) och inte så mycket marknadsföring tror jag också bidrog till att det bara var de riktiga fansen där och det var en mycket mer engagerad publik än sist. Bättre platser hade vi också. Jag är fortfarande på gott humör av föreställningen, så bra var han! Och han kan fortfarande inte vissla. Han är så söt när han försöker.

Söndagen spenderades hemma. Vi veckohandlade visserligen men sedan låg vi bara i soffan och tittade på Gilmore Girls hela dagen. Wonderful.

Mycket bra klipp från Stephen Lynchs föreställning i lördags:

Kittys bak luktar gott

Som alla vet vid det här laget ska jag flytta om mindre än en månad. Som alla vet vid det här laget hatar jag att packa. Resultatet blir att jag gör allt för att slippa. Det är inte så illa som i gamla goda tentatider när jag städade hela lägenheten för att slippa plugga men nästan. Så nej, ingen packning är gjord. Inte har jag sprungit sen i måndag heller. Det har regnat och blåst hela veckan och jag vill tycka att det är kul. Nya friska tag nästa vecka. Det känns som att det är ok att slarva lite så länge jag inte lägger av helt.

Och min bak då? I mitt sökande efter icke-packrelaterade uppgifter beslutade jag mig för att baka chocolate chip cookies. Första plåten togs precis ur ugnen och det luktar inte äckligt. K sitter i vardagsrummet och kollar på flygkrascher och Fisen spelar fotboll med sin sovplats.

Känner mig synthig den här helgen. De spelar i Gbg 29 maj tillsammans med ljuvliga Emmon. Jag vill gärna gå och Honey på jobbet vill följa med. Nu gäller det bara att Melody Club inte väljer det datumet. Eller 6 juni för då är det Yvonne! Anyway, helgens bästa låt:

Censur

Veckans mest korkade?

Är det inte fascinerande ändå vilka som väljer att försöka censurera internet? Kina, Danmark och rektorn på Gävles snobbskola.

Tydligen har några elever bloggat kränkande om andra elever och Mannen med den sneda slipsen har fått bloggadministratörerna att ta bort inläggen. Och många av eleverna tycker att det är BRA!? Men välkommen åsiktregistrering och förföljande av oliktänkande! Välkommen nazisamhälle, avlyssning och signalspaning! Det är tack vare såna som er som samhället är på väg åt helvete!

Missförstå mig rätt här, jag är inte för att kränka folk (bara lite), men jag tycker definitivt inte att rätt sätt att hantera det är censur. Men å andra sidan, eleverna på den skolan har aldrig fått lära sig att tänka långsiktigt, att ifrågasätta, att kritisera samhället de lever i.

En passande visa kanske?



Tillägg:

Jag kan uppenbarligen inte släppa detta. Och jag har ett förslag!

Kära Olof Leijonhufvud.
Jag vet nåt som kanske vore lite bättre på lång sikt än att försöka censurera internet. Lär dina elever källkritik. För tro mig, det är de inte bekanta med. En gymnasieskola där man kan skriva arbeten baserade på EN källa har mycket kvar att lära. Betygen blir bra men Olof, ärligt nu, känns du dig stolt över dina elever när de kommer ut i världen? Minst två jobbar dessutom på Aftonbladet. Det säger en del om hur mycket ni lär eleverna att tänka.

Så Olof: Mindre censur. Mer självständigt tänkande och källkritik. Fast det är klart. Det var väl du som ville ha betyg i ordning och uppförande också. Förlåt, jag misstog mig. Jag trodde du hörde till dem som inte vill ha en nazistat.

Med vänlig hälsning
En som kom undan

Tisdagslåten

According to Warlord

There's a time to fight, a time to feast, and a time to disco.

Turisas

Denna veckas soundtrack; Turisas - Battle Metal