Jag har många fina minnen. Men en av favoriterna av dem måste vara överraskningsfesten för Tove. Hon hade gått igenom operation och behandlingar och vi trodde och hoppades att det värsta var bakom oss. I hemlighet planerades en fest, med Toves mamma i spetsen. Vänner samlades, tre av oss från andra orter. Vänner som Tove inte ens visste var i stan. Hon kom in i lägenheten och hennes yngsta syster var väldigt påstridig om att Tove skulle gå in i hennes rum, för hon hade en ny poster. Tove öppnar dörren och möts av fyra fnissande vänner som borde vara minst 10 mil bort. Hon skriker och skrattar och kroppen skakar länge av adrenalinet. Sedan åt vi en fantastisk middag och pratade och skrattade. Efter det gick vännerna på krogen, på Monster. Vi dansade och drack öl och träffade fler vänner och alla bekymmer var bortblåsta.
Jag hade grönt hår. Någon tog ett kort på mig nere på Monster där flammorna på väggen bildar horn på mitt huvud. Någon tog ett kort på Tove och mig, med huvudena tätt ihop. Vi ser ut att trivas.
Detta var 14 oktober 2005. Jag är så lycklig över att vi fick den där kvällen, alla vi. Och jag är så glad att jag hann göra den där klippboken som hon fick då. Bilder, texter och citat hämtade från de år vi känt varandra. På dagen sex månader senare, 14 april 2006, vann cancern den slutliga segern. Jag är så glad att vi hade den festen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar