Kommer jag att dö nu?

Jag brukar inte vara så hypokondrisk av mig. Tvärtom faktiskt. Jag är hon som kommer att dö av den hemska sjukdomen medan jag väntar på att den ska gå över av sig självt. Jag har en tålig kropp och jag litar på att den gör sitt jobb. Jag kan inte minnas att jag varit sjukare än en förkylning på väldigt många år. En förmodad influensa i 10-årsåldern. Inga skador heller. Ett trasigt finger, som jag aldrig kommer att få veta vad det var för fel på eftersom skolsköterskan tydligen inte förde nån slags journal över sina patienter. Oopererad, osydd. Intakt. Jag bryr mig inte om försiktighetsåtgärder. Min kropp är underbar, den klarar allt, och jag litar på att den gör det.

Men nu, när jag haft ont i högra handleden i över en månad börjar jag noja. Jag trodde det skulle gå över under semestern, att det var en vanlig kontorsskada. Så verkar inte vara fallet. Igår kände jag också att stelheten krupit upp i första falangen på pekfingret. Plötsligt fann jag mig själv googlande reumatism och artrit.

Så vad drar vi för slutsats av detta? Jag har blivit tillräckligt nojig för att googla ledsjukdomar, men jag är inte tillräckligt orolig för att faktiskt läsa texterna jag hittar.