Oh herre gud. 1 december.

Hur gick det till? Jag var inte redo. I morse var det 4 grader hos mig i Stockholmshemmet. 4 plusgrader. 1 december. Crazy. Och om 22 dagar är äventyret här slut. Då får jag åka hem, till mitt liv. Min karl, min katt, min säng, mina vänner, fina AWs, spelningar, träning.... Jag har aldrig saknat rutin mer än denna höst.

 

Men jag har en bit kvar. 16 arbetsdagar. Denna helg kommer världen bästa Lisa på besök. Vi ska dricka margaritas och fnissa. Jag längtar. Har känt mig alldeles ovanligt ensam och längtig denna vecka. Men det har säkert sin förklaring. Jag var ju inte hemma förra helgen. Även om jag fick träffa K så var jag inte hemma. Och denna helg blir det inget hemifrån alls.

 

Men det är fan fint, alltså. Efter snart 5 år med K så saknar jag honom när vi är ifrån varandra. Det är lite jobbigt ibland, men jag tycker det är bra. Mitt ex ochjag var ifrån varandra i mer eller mindre 2 månader på slutet. Jag tyckte det var the time of my life och insåg att jag hade minst lika kul utan honon. Utan K är det tyst och lite tråkigt. Och kallt. He's a keeper.

 

Ok, note to self nu: Måste köpa margaritamix, citron och chokladkalender på vägen hem. Och sen måste jag dammsuga. Och sen vore det ju jävligt nice om jag kunde hinna/orka gå på bio också... Dumt att fina lilla biografen nära mig bara visar skräp just nu.